Bloggar på tåget hem

26 Jan

Detta kan bli mitt längsta blogginlägg någonsin. Just nu när detta skrivs sitter jag på ett tåg hem från Borlänge. Har varit där och planerat nya dansbandsdax.se. En helg som absolut inte riktigt blev som planerat. Det som hände, det hände på söndagen. Vi skulle åka ut till Tyllsnäs Udde för att kolla läget och se om det vore en tänkbar plats att ha vår årliga dansbandsfest på. När vi väl kommer dit ut så lägger Mickes bil av. Dern ”gamla” kära blåa 740:in ville inte vara med. För att göra en lång historia lite kortare så medförde detta att jag missade den planerade danskvällen med Gideons Orkester samt jobbet dagen efter. Men så kan det vara ibland. Det blir inte riktigt som man tänkt sig. Men å andra sidan sett fick vi en massa uträttat i Borlänge. Men misströsta inte Gideons. Snart kommer jag ut och dansar till er igen.

Hur leker livet annars kanske ni tänker. Ja vad ska mansvara på det? Det är väl huvudet upp och fötterna ner? Jag kan väl säga att man mår så bra man kan må. Det har hänt en del saker som gör att man fått en liten annan syn på livet och värdesätter dom små tingen. Man kanske inte ska reta upp sig på småsaker utan värdesätta det man har och vara glad för att man har hälsan vid liv. Man vet ju aldrig vad morgondagen har i sikte.

På hemsidesfronten har det varit lite stiltje. I alla fall när det gäller min hemsida. Det har varit lite andra bullar med dom andra ”kunderna” som jag har. Det händer och sker en hel del förändringar där. Men det är bara skoj när det rör på sig. Fast just nu är man tom på inspiration. Det mesta man gör (designar) ser ut som sånt man gjort tidigare. Trots försök till brainstorm så blir det inte så mkt nytänkande, Jag vet inte vad det beror på. Man borde kanske försöka koppla bort jobb och webb när man inte är vid datorn. Men ibland får man till något man tycker är snyggt. Faktum är att det som jag gjort och som jag är mest nöjd med är sidor och designer till kunder. Har så jäkla svårt att försöka komma på något till min egen hemsida. Hur man än vrider och vänder på det så blir det liknande saker jag haft sen tidigare. Men vi får väl se någon gång under vintern/våren ska man väl sjösätta något nytt. Nu är i alla fall arbetet med dom flesta texterna klart. Det var ett jäkla jobb men det blev bra tycker jag i alla fall.

Jag försöker ansluta till internet här på tåget men det funkar inte bra. Det verkar som att jag hamnat på något regionaltåg ner till Örebro som saknar internet. Men så kan det vara ibland. Man kan inte få allting. Man får glädjas åt det lilla man har, d,v,s den bärbara datorn så man kan skriva detta. Eftersom jag inte är en resande typ har jag inte brytt mig om att skaffa mobilt internet. Får väl koppla av med harpan mellan varven, eller kabal som det heter på denna dator. Jag har ju norskt xp på den och i Norge kallar dom det tydligen för Kabal. Angående norskt xp så är det ganska festligt. Norrmännen har ett sånt målande språk för vissa saker. Dom kallar sakerna för var det är. Man fattar på en gång vad det handlar om.

Sen måste man ju få berätta att man varit duktig oh tagit sig i kragen och börjat på en buggkurs. Så himla trevligt. Ser just nu och hör dessutom att vi snart närmar oss Ludvika. Kommer ihåg när jag och brorsan var där med IFK Ölme och såg på fotboll. Så himla skoj det var. Anledningen till minnet är att vi vann båda gångerna. Står still på stationen just nu och blickar ut över Ludvika, en nerklottrad stationstavla som sett bättre dagar. Jag sitter ensam i vagnen från sett ett grabb som nyss kom in och som lyssnar hiphop eller något sådant. Verkar inte vara allt för många på denna avgången. Jo för att återgå till fotbollen så var det mycket resorna hit upp till Dalarna som gjorde att man minns det, speciellt raststället Silverhöjden.
Man får väl rota fram bilderna där ifrån och kika på dem. Nä just det, hade ju inget internet här. Jag tror inte det är med något dalalag i Ölmes serie i år. Nu startar tåget igen och vi far vidare ner mot Örebro. Sitter och tittar ut över ett mörkt Ludvika. Ser flitens lampor lysa i en del fönster och en och annan som skyndar sig med en buss Ja just det, jag snackade ju om buggkurs. Jo Micke och jag har börjat på en buggkurs i Karlstad, spännande värre. Man får se om det kan bli något buggfreak av lilla mig. Potentialen finns ju säger ju dom som vet. Vi hade ju en snabbkurs i bugg i somras under Dansbandsdaxfesten och efter några grundsteg och lite övning så gick det ju ganska ok tycker jag. Jag fick betyget av en danspartner att jag i alla fall visade vad jag ville göras med henne. Sen om man ska se det positivt eller inte, det vet jag inte. Men eftersom jag är enormt positiv av mig så gör jag det. Så vi får väl se om kan man få någon ordning på stegen.

Koppar av lite med kabal för att inte få kramp i fingrarna medans vi stannar till i Grängesberg. Jag tror dom har en fin folkpark. Man ser i alla fall skylten när man åker förbi. Är jag inte helt fel underättad så ligger ju Spendrups Bryggerier där. Får väl googla fram den sen när man fått internet. Det är ett stopp på fem minuter i Grängesberg och kom just på tangentkombinationen för att ”fuska” på kabal. Fuska och fuska. Min mamma kallar det för fusk. Men jag anser inte det är fusk när man tar korten ett och ett efter att ha insett att det inte funkar med att ta tre åt gången. Nu lämnar vi Grängesberg och far neråt igen mot metropolen Örebro. Kika igen på biljetten och ser att vi ska vara framme om en timma. Återgår till bloggandet efter 3 försök på att få en kabal att gå upp, det verkar ju hopplöst detta. Ingenting verkar ju funka. Jag har i alla fall gett mig tusan på att klara av en kabal innan vi är i Örebro.

Nu saktar tåget in så snart är vi väl i ett sådant där litet ”långt bort i stan samhälle” som tydligen heter Ställdalen. Man ser inte mycket ut så här års. Bara lampor och en och annan ljusskylt som vittnar om att det finns en Ica-butik där. Skönt att veta att dom får mat i alla fall i Ställdalen. Lutar mig tillbaka för ett ögonblick och känner hur sköna stolarna egentligen är. Kanske man skulle slumra till en kvart? Det enda jag har just ju i huvudet är Örebro och en buss som ska ta mig hem till Kristinehamn. Man ska tydligen nyttja en gångtunnel där för att komma till bussen Inte så trevligt med gångtunnlar på kvällarna. Men det får gå. Hoppas det är fler som ska åt samma håll, då brukar det lösa sig.

Kopparberg nästa station och kom just på att jag i helgen avverkar en massa ädla drycker från deras bryggerier. Så himla gott med cider, fast jag diggar inte riktigt deras starkcider med 7% alkohol. Det smakar för mycket alkohol i stället för äpple, päron eller vad det nu ska smaka. Man blir mest bara full på det. Nu kom serveringsvagnen och det blev en sprite. Förr drack jag mycket apelsindricka men min läkare säger man ska avstå det om man som jag har eksem. Så jag försöker i den mån det går att undvika apelsiner och apelsindryck. Och visst stämmer det, det tror jag på. Jag har inte alls lika mkt klåda och knappt några utslag. Så nu är man så där snygg man önskade man alltid var.

Kom just på att jag hade tampongen med sig. Så man kanske ska föra in den. Det jag snackar om är uppfinningen som är så smart så det inte är klokt, nämligen USB-Minnet. Många liknar dem vid en tampong nämligen. Man får väl kika lite på vad som erbjuds och om det finns något skoj där som man kan pyssla med.

Nästa station är Storå, ett samhälle jag inte hört talas om. Ytterligare något man får skriva upp på listan ”att googla efter”, men eftersom stoppet här bara varade i några sekunder verkade det inte vara något att komma ihåg. Nåväl. Skriver i alla fall upp det. Det kanske är jättemysigt och trevligt på alla sätt och vis i Storå. Man kanske lär sig något man inte visste när man söker på Storå. Nästa station Lindesberg har man i alla fall hört talas om. Nu är det enligtklockan ”bara” 30 minuter kvar tills vi anländer Örebro central. Hoppas bussen står inne och väntar så det bara är att hoppa på den. Gillar inte att stå ute med packning när det är mörkt och kallt. Men det får väl gå an. Huvudsaken är ju att man kommer hem. Ska bli skönt på ett sätt. Frövi som är stoppet efter Lindesberg har man också hört talas om. Fast man kanske ska uttala det Friövvviiii på Närke dialekt. Det är med att få upp en kabal innan Örebro ser ut att gå i stöpet. Men om man får ändra spelreglerna så kan man ju utvidga det och säg att man ska klar av det innan man kommit hem till Kristinehamn, så hade det varit enklare. Då kanske man med tur hade klara av det. Mitt batteri i datorn verkar inte heller vara det bästa, jag har halva batteriet kvar sen Borlänge och en tripp på två timmar. Är på Örebro central om 5 minuter så det är väl kanske läge att packa ner datorn för ett ögonblick och hoppas det funkar att packa upp den på bussen igen.

Sitter just nu på bussen och skriver igen. Försöker få en bra arbetsställning men det är inte helt lätt. Men det får väl gå. Sista biten med buss till Kristinehamn, Måste snacka med chauffören igen för att snackade om byte i Karlskoga. Jag förstår inte det, eller så var det jag siom hörde fel. Bättre att dubbelkolla så man inte hamnar någon annan stans än dit man ska. Jag har varit förskonad från att ta fel. Det har hänt på lokalbussen en gång då man kollade slarvigt på skyltningen. Nu kom jag på att man skulle ha haft någon trevlig film att titta på. Man får kanske ladda upp dataryggsäcken med några sköna dvd filmer. Men nu hade jag ju inte räknat med att hamna på dessa turer. Jag tror detta utan konkurans är mitt längsta inlägg. Jag gratulerar dig som orkat läsa allt. Om du orkat hålla i och läser dessa rader kan du ju skriva i min gästbok så kanske du har tur att vinna en tia lott och där med kamma hem en massa stålar. Skulle så vara fallet kan du ju vara schyst och dela med dig lite till mig. Tittar ut genom fönstret och det är så svart. Ser föresten några som har julpyntet kvar. Man kanske inte är så noga av sig ute på landet. Men det lyste upp fint i alla fall. Borde snart vara i Karlskoga kanske. Om man ska tro tidtabellen. Jag har föresten gett upp hoppet nu om att klara av Kabal innan Kristinehamn. Sådana seriösa projekt får läggas åt sidan nu när man har en del att blogga om. Ni som fortfarande läser att märkt att jag har snackat om allt och ingenting. Tänkte snart ta och runda av detta rekordstora blogginlägg. Jag hoppas kunna få tid och lust till att blogga lite oftare, så det inte blir sådana här långa inlägg. Så med orden puss och kram ber jag om att få avsluta för denna gång. Om ni återkommer om någon vecka så finns det förhoppningsvis nya blogginlägg att läsa och kanske att det är en ny layout på hemsidan.