Blåsta på guldklavegalan

19 jul

Blev vi blåsta på Guldklavegalan? Ja det kan man fråga sig. Rubriken syftar givetvis på att man inte i år delade ut något pris till någon duktig blåsare i vårt avlånga dansbansdsland. De flesta dansband har ju en person som blåser sax. Jag vet inte varför man i år valde att inte dela ut detta pris.

Men får hoppas det kommer tillbaka nästa år och att man nu står i skamvrån och skäms över att man glömt bort alla duktiga blåsare som finns i dansbandssverige. Det finns ju massor med duktigt folk som förtjänar en guldklave.

Många av dom som jag tänker på har tidigare varit nominerade i denna kategori. Men räknar upp både nomindersde och icke nominerade; Joakim Svensson i Claes Lövgrens, Kenneth Herrgård i Cavalkad, Conny Hedins i Hedins, Antti Jonasson i Stensons, Benny Bendén i Chiuita, Petter Sand i Micke Ahlgrens, Stefan Haglund i Torgny Melins, ja listan kan göras hur lång som helst. Så om någon vänlig själ kan berätta för mig varför man inte valde att dela ut detta pris i år kan ju kontakta mig. Skulle vara riktigt kul att få veta hur man tänkte.

Som avslutning på detta bjuder jag er ett minicollage av duktiga blåsare.

Rekord i Malung

17 jul

Det ser ut som att det blir publikrekord i Malung i år med. Orsaken till detta stavas Larz Kristerz. Detta dans och showband från Älvdalen som tog Älvdalsinvånarna och delar av andra Sverige med storm i dansbandskampen på SVT. Deras show i grönlandsparken sågs av över 5000 människor som hade tagit sig till centrum för att få en skymt av våra nya dansbandshjältar. Som vanligt stod bandet i sina dräkter och uppträdde. Något som verkligen blitt ett signum för detta band.

Många jag pratat med och som inte direkt är så insatta i dansbandsbranchen kommer ihåg Larz Kristerz mer för deras kläder än för låtar. Sen när följdfrågan kommer om dom känner igen någon låt med dem så blir det värre. Då när man påminner dom om ”Purple Rain” så kommer dom på att just jävlar, den låten framförde om ju. Jag har länge haft en bestämd åsikt om detta band. Det skulle ha varit skoj om dom i dansbandskampen hade uppträtt i kostym, skjorta och slips för att se om folket hade röstat lika mycket. Men jag tror som sagt att alla som röstade på dem röstade på hela konceptet med kläder, sound och framträdande.

Sen kan man nog inte sticka under stol med att Larz Kristerz hjälpt till att svinga upp branchen lite. Som det snackas om överallt är det ”okej” att gilla dansband numera. Men hallå, det har det ju alltid varit de senaste åren. Det är nog bara ”fina folket” i Stockholm som inte fattat hur ”inne” dansband är.
Dom har nog aldrig varit på Mälarsalen en lördag och dansat till Matz Bladhs. Dom nog eller varit under segeldukstaket i Hågelbyparken och sväng sina lurviga till Claes Lövgrens, och därmed sett hur mycket folk som går ut på dans en vanlig helg.

Men det är bara att tacka och ta emot att dom äntligen fått upp ögonen för den svenska kulturskatten som vi har och släppt in den i radio och tv.

För att återgå till Malungs dansbandsvecka så blev det ju nytt kvällsrekord för torsdagarna. Och jag tror att det mycket berodde på Larz Kristerz. Det blev en rekordökning med 1 518 besökare. Från 5 903 till 7 421!! Totalt efter 5 danskvällar har 29 402 personer dansar och haft kul på Folkets Park Orrskogen, en ökning med 1 707 mot tidigare år. Jag måste få erkänna att det är fantastiskt underbart detta.

Malung Malung Malung

16 jul

Två rätt är väl rätt uselt om ni frågar mig. Men nu var det ju så att jag skrev dom jag hoppades skulle vinna och inte dom jag trodde. Hade jag skrivit vilka som jag trodde skulle vinna en guldklav hade jag ju givetvis fått fler än två rätt. Och andra sidan sett så tyckte jag att årets upplaga av guldklaven 2009 var för trist och förutsägbar. Man visste ju på förhand nästan vilka som skulle få gå från galan med en glittrande guldklav. Så spänningsfaktorn var ju inte så våldsamt hög.

Men man får glädjas åt det som var i alla fall och framför allt att galan sändes i radion i alla fall. Man undrar ju när SVT eller något annat tv-bolag ska börja tv-sända den så som dom gör med alla andra galor av rang och kanske förnya sig på något sätt.
Man har ju nästan lärt sig lite hur galorna kommer att bli och hur det kommer fortlöpa. Årets gala som var 10-års jubileum var inget undantag.

Något som dom ska ha beröm för i är att dom gav programledaren Thomas Deutgen en bra sidekick som det så fint heter på radiospråk, Erika Sjöström från Drifters. Man undrar ju lite vem som kom på den smarta iden att i år till skillnad från förra året ha en person som känner till branchen och personerna som intervjuades.

Sista timmen var en mingeltimme som man undrar hur planerad den var. Men det är väl det som är charmen med direktsändning att det blir som det blir.

För att återgå till klavarna som delades ut så var det ju som sagt lite förutsägbart, inte så spännande som det hade kunnat bli. Ganska väntat så dominerade dansbandskampdeltagare vilket också var väntat.

Men detta är ju publikpriser och det sägs ju att publikens röst väger tyngst så det är bara att gratulera dom som vunnit folkets hjärtan.

Sen tror jag inte att musikaliteten sätts i centrum vid röstandet. Det handlar nog mer om vilken publik man har och ur så pass villiga dom är att rösta.
Men jag citerar vad en god vän sa till mig om nomineringen. ”Att bara vara en av tre är en seger i sig, och vinner jag inte så känns det ändå bra eftersom röstningspengarna går till välgörande ändamål.” Jag kan hålla med där och hade nog känt det på samma sätt. Vi har ju så enormt duktiga dansbandsmusiker i vårt land så att först vara påtänkt och sedan bli en av tre nomineringar hade känts som en seger, och hade man dessutom fått en guldklave hade det bara varit bonus. Är man nominerad ska man nog bara gå dit i förhoppningen att inte få någon klave, att ödmjukt inte förbereda eventuellt tacktal. Så hade jag gjort i alla fall.

Annars så är ju dansbandsveckan i Malung i full gång med massor med folk överallt och inte en kvadratmeters andningsyta. Ungefär så kan man kanske beskriva dom inledande dagarna i Malung.

Det är trevligt att en kommun med 5100 invånare ungefär har en av landets mest besökta festivaler. Det jag funderar på angående publiksiffrorna är om det är antalet unika besökare eller om man som besökare med veckopass räknas varje kväll.

I år man byggt ut ännu mera och gjort en femtedansbana där det var tänkt att enbart gammaldansarna och gammaldansorkestrarna skulle hålla till.
Nu blev det så att publiken inte fick nog av bara ett band där. På publikens begäran blixtbokade man in ytterligare sex dansband till dom 61 som man bokat in sedan tidigare.
De ”nya” banden som bokades in är; Sandins, Divine, Nordinz, Donnez, Bob Stevens och Callisto. Valet av orkestrar tycker jag är jättebra.
Kan man nu låta dansbanden på bana 5 få vara lite mer okända/halvokända band och även låta dom få chansen att få visa upp sig för dansarna. För jag vet många okända band vars dröm är att få spela på Malungs dansbandsvecka.

Jag vet föresten ett band som fick det som en total överraskning att få spela på bana 5. Ett band som hade sin premiär så sent som i februari i år och som satsar hårt framåt. Så ärade arrangörer av dansbandsveckan. Försök att hålla detta nu och boka in fler nya ”underdogs” till nästa år.

Man hoppas även att bana 5 är den banan som vår käre Thomas Deutgen häckar mest vid för att hitta nya band att banda och intervjua i sitt utmärkta program p4 dans.

Jag säger bara; Bort med enkelspårheten bland dansare, journalister och dansarrangörer. Man måste inse att dansbandssverige är berikat med fler band än Lasse Stefanz, Sten & Stanley och Thorleifs även om jag absolut inte har något emot dessa band. Själv är jag en sådan som mer än gärna tar chansen att åka ut på nya band som jag inte hört tidigare live.

Jag vill ge en eloge till alla arrangörer som vågar satsa på nya band och till radiostationer som spelar mindre kända band. Nu vet jag att det handlar i mångt och mycket om ekonomi, men tycker ändå man borde på en säsong i alla fall våga ge 2-3 ”nya band” chansen att få ”komma in”. Nu hamnade jag lite på ett sidospår men jag hoppas ni alla förstår andemeningen med det.

För att återgå till Malung så har man hittills på veckans inledande fyra dagar haft en publiksiffra på 21 981 personer, något som får ses på ett mycket bra betyg. På dansbandsveckans hemsida kan man följa publiksiffrorna.

Det är mycket intressant att hålla koll på dem och jämföra dem med förra årets siffror. Naturligtvis får vi hoppas på rekord i år med och att dom lyckas med att spränga 40 000 gränsen. Kanske blir det så med. Det återstår att se. Till sist vill jag bara säga, väl mött i dansens virvlar.

Det regnar på Arnöns Loge

12 jul

Im singing in the rain. Ja det är just vad man skulle kunna göra denna dag, för usch vad det har regnat idag. Nu ska jag inte klaga på regnet men för dagens aktiviteter är inte regn så lämpligt.

Några dagar innan hade dansbandet Rios från Mariestad annonserat att dom skulle spela i Väse på Arnöns Loge. Jag fick förfrågan om att få följa med vilket jag givetvis tackade ja till.
Det skulle bli skitsköj att följa med och se hur dom arbetar. Nu är det ju så att man varit med en hel del andra band ut på turné så helt främmande är det ju inte. Men det är alltid kul att se hur olika band gör på olika ställen.

15.45 skulle bandet passera Kristinehamn och vi hade bestämt träff vid OK/Q8. Lika punktligt som rapports 19.30 sändning dök dom upp vid macken. Regnet stod som spön i backen och de bandmedlemmar som handlat klart tog skydd under biltvättens tak. Efter att ha hälsat och bekantat sig med bandet for vi i väg mot kvällens spelställe nämligen Arnöns Loge. Det regnade i stort sett hela vägen ut till logen med diverse uppehåll. Denna spelkväll hoppades grabbarna att dom inte fick behandlad köttfärs. Något som mankan få på sin pizza på pizzerian som ligger inne i Väse centrum.

Bengt tog oss tryggt fram till logen. Vi backade intill med chevabussen och släpet.

Arrangören hade varit på plats hela dagen för att fixa med partytält och annat som behövdes för att skydda sig mot regnet. Logen där scenen och dansgolvet fanns låg på andra våningen i en stor fin lagård. Packvägen upp var en smal trätrappa. Men det var inga problem för dessa rutinerade boys.

Arrangören var snäll och såg till så att en del lådor kom upp för trappen. Även jag som inte är så stark i armarna kunde dra mitt strå till stacken. Under tiden passade jag även på att föreviga uppriggningen på kort. Alla kort från den aktuella kvällen kan beskådas på www.riosorkester.se

Till slut så började det ordna upp sig med alla svarta lådor här och där. Föresten så kanske jag ska ta och pressentera grabbarna i bandet.

Som kapellmästare, gittarist sångare och saxofonist finner vi Bengt ”Hardy” Karlsson som spelat i bandet sedan starten 1992. Trakterar basen med den äran och sjunger lite gör Otterbäckspöjken Håkan Nordgren. Den grabben har liksom Bengt spelat i dansband sen urminnes tider. Vem minns inte Ginnyz från Gullspång. Jag var knappt född då men ändå. Den taktfaste bakom trummorna heter Shiam Dhokia. Han tar sig även ton ibland. Sist men kanske inte minst är sångaren och gitarristen Jonas Forsell som har rutin från en rad olika band; Olle Lindwalls, Granada, Loffes, Bosses Team och Paul Sahlin. Många av dessa band har även Bengt spelat med i, så nu vet ni det. Då var den obligatoriska bandpresentationen avklarad och vi kan återgå till händelserna på Arnöns Loge i Väse.

När allt var uppriggat och kopplat så som det skulle var det dags för soundcheck. Ljudet och volymen lät helt okej efter diverse justeringar. Jag blev glad när dom soundchecka till min favoritlåt som jag fått på hjärnan, Janne Önneruds klassiker ”Är du min älskling än” från 1977.

Efter ytterligare lite pyssel och finlir med ljud och instrument så är det så dags att få lite mat i magen. När jag tittar ut har flera gäster kommit och tagit plats i tältena. Bengt berättade att dom året innan dukat upp långbord utomhus. Låter mycket trevligt. Tyvärr inbjöd dagens väder inte till någon sådan aktivitet därav partytälten. Men dom som var där verkade ha trevligt ändå.

Den treligare arrangören eller arrangörerna som jag inte minns namnena på hade införskaffat grillbrickor till oss som vi fick tillreda. Shiam med hjälp av Håkan var grillmästare. Efter att några gånger flyttat runt köttet mellan diverse grillar ansåg vi att nu får det vara färdig grillat. Köttet och potatissalladen smakade ljuvligt. Tack till samtliga inblandade som fixade med maten.

Under tidens folk satt och åt spelade en DJ lite låtar. Det var en mix mellan både kända och mindre kända låtar.

21.30 var det dags för grabbarna att inta scenen och dra i gång kvällen. Dansgolvet fylldes snabbt av glada dansare som kom in i värmen för att bugga, dansa foxtrot eller bara digga till Rios orkester. Det blev riktigt varmt och svettigt där inne och en toppenstämning.

Alla verkade trivas och ha skôj. Det var första gången som jag hörde bandet live på riktigt. Har tidigare bara hört dem live på skiva.Och med facit i hand kan jag varmt rekommendera detta band. Dom spelar härlig go dansmusik. Musiken är verkligen dansant och lättdansad.

Under hela kvällen så småregnar det där ute, och det är riktigt mysigt inne i den varma logen. Mot slutet på  kvällen väcker man liv i grillarna och bjuder på en svensk dansbandsklassiker nämligen ”Korv med bröd”. Hur gott smakar inte det på en skala ett till tio.

När klockan närmar sig halv två annonserar Bengt ut kvällens sista dans till publikens besvikelse. Men allt har ju ett slut och så även denna trevliga kväll. Efter att dom sista tonerna från Karlssons saxofon ebbat ut börjat så arbetet igen med att plocka ner all utrustning igen. Men först så blev det lite vätska och korv med bröd.

Ska jag personligen anmärka på något så var det discot som började efter dansen slut. Att i den smala trappen trängas med gästerna och samtidigt bära lådor var kanske inte det enklaste men även här så visade grabbarna på sin rutin.

Till slut så var allt nerpackat i lådorna. Jag beundrar dem att dom vet varje gång i vilken låda varje sak ska ligga. Men har man packat upp och ner prylarna en hel del så lär man sig nog efter tionde gången. När allt var inlastade och vi dubbelkollat så inget var kvarglömt så kryssade vi så sakteliga hemåt.

I bussen hem snackades det lite om nya låtar som bandet eventuellt skulle ta upp på sin repa. Efter drygt en timma var jag hemma hos mig. Jag kunde då se tillbaka på en jättetrevlig eftermiddag och kväll tillsammans med ett par jättetrevliga och genomsympatiska grabbar.

Tack för att jag fick åka med. Hoppas det blir fler gånger. Tack även för att ni tog omvägen förbi mitt hus i Kristinehamn.

Så slutligen vill jag bara uppmana dig som läser detta att då besöka Rios hemsida som jag gjort åt bandet. www.riosorkester.se är adressen ni ska knappa in.

Guldklaven 2009

10 jul

Nu är det snart dags för guldklaven 2009. En gala jag fick tillfälle att uppleva live 2008.
En gala full av känslor och tårar men även glädje och skratt. Nedanför skriver jag inte om galan i år och vilka som är nominerade och vilka jag tror och vilka jag hoppas vinner.
Kan tillägga att vissa nomineringar i år var lite förväntade med tanke på guldklaven

Årets Dansband:
Larz-Kristerz
Lasse Stefanz
Scotts
Tror att Älvdalingarna tar hem det. Annars hoppas jag på Scotts. Men det är tre förutsägbara namn som finns med här. Hade jag fått bestämma hade det stått tre andra namn på denna posten Känns lite pliktskyldigt att nominera dessa banden. Men får man se till framtid i branchen så hoppas jag Scotts tar hem det hela. Dom visar ju lite framåtanda.

Årets låt:
Carina – Christian Antblad och Mats Ymell. Med Larz-Kristerz.
Finns det nån annan nu, av Lars Lundgren. Med Perikles.
Sweet kissing in the moonlight, av Lina och Mårten Eriksson. Med Thorleifs.
Okej, här är det tre bra låtar som tävlar. Hoppas på Thorleifs som jag tycker gör något nytt genom melodifestivalmedverkan. Men även Perikles är ju en floorfiller. Och Carina. Visst f*n jag har glömt att ringa henne. Men det gör inte så mycket, för jag tror åter igen att Älvdalningarna ringt så det räcker och blir över.

Årets sångare:
Kjelle Danielsson, Jannez
Kjell Malmborg, Bengt-Hennings
Henrik Strömberg, Scotts
Här har vi tre riktigt bra och färgstarka personligheter som alla blommar på sitt lilla sätt. Och jag hoppas att dom har vattnat jämtlandsblommorna lite extra så att Kjelle i Jannez tar hem det hela. Skulle inte så vara fallet så hoppas jag få se Kjell Malmborg ta emot en klave.

Årets sångerska:
Cecilia Furlong å Lena Ström, CC & Lee
enny Salén, Jenny Saléns
Melissa Williams, Zlips
Systrna i CC & Lee är helt okej och sjunger bra. Men jag är enormt kluven här. Jag hade hoppats det funnits två klavar, för i så fall hade Jenny och Melissa fått en varsin. Båda är lika bra på det dom gör. Så någon av dessa två får det bli.

Årets album:
Hem till dig, Larz-Kristerz
Rallarsväng, Lasse Stefanz
Varning för hunden, Perikles
Nu är vi åter i pliktskyldighetens nomineringsland. Ett under att dom inte nominerade Scotts här. Jag tror att Larz Kristerz eller Lasse Stefanz album vinner. Så av den anledningen hoppas jag på Perikles som gjort ett mycket starkt album. Dom har ju för vana att inte spotta fram album. Utan när dom släpper skivor så är det kvalité på det dom gör.

Årets gitarrist:
Chris Andersén, Wahlströms
Nicke Fredriksson, Claes Lövgrens
Magnus Zetterqwist, Bhonus
Nicke får min klave. En grabb som spelat gitarr i hela sitt liv och som dom första åren gjort det lite i det dolda. Han har med sitt Claes Lövgrens spelat upp sig till att vara ett av sveriges mest publikdragande och populäraste mogedansbanden vi har i Sverige. Dom har gjort det heklt utan större mediapådrag. Sånt ska premieras.

Årets keyboardist:
Marcus Fernholm, Bhonum
Stefan Kardebratt, Flamingokvintetten
Claes Linder, Scotts
Marcus är ju ett så vackert namn så varför inte ge han en klave. Har sett Mackan i både Jive och Bhonus och är stum av förundran vad denne herre kan göra med sina vita och svara tangenter. Sådan spelglädje och entusiasms är det inte många klavatuirkillar som har. Ett sådant energiknippe av sällan skådat slag ska belönas med en klave tycker jag.

Årets trummis:
Mattias Berghorn, Drifters
Gunnar Nilsson, Lasse Stefanz
Per-Erik Tagesson, Scotts
Svårt val. Har inte så stor erfarenhet av dessa. Har sett dem lika lite för att ha någon större åsikt om dem och den jag sett mest är väl Mattias i Drifters. Minns föresten då jag träffade hoom som trummis Nyköpingsbandet Excess. Men har hört att alla är minst lika bra så det blir en hård kamp.

Årets basist:
Morgan Korsmoe, Larz-Kristerz
Kim Lindahl, Thorleifs
Robert Norberg, Blender
Man ska ju inte belönas för lång och trogen tjänst som det verkar som att vissa gjort genom åren. Men det är inte därför jag vill nominera Kim Lindahl i Thorleifs. Det är för att han alltid varit en viktig stomme i Thorleifs sound och för att han under året som gått bidragit till de framgångar Thorleifs fått.

Znitsigt i Degerforsparken

3 jul

Vad gör man en varm sommaronsdag. Jo man kan till exempel ta sig en tur till danserna i Degerfors Folkets Park.

Just denna onsdag var det ett för mig helt nytt band som skulle spela upp till dans nämligen Znits från Öland. Det är alltid kul att uppleva nya band som man aldrig hört live förut.

Till denna trevliga danskväll skulle det visa sig att mina vänner Thomas och Liselotte i Roger Lööfs och Carlson & Carlson också begivit sig. Liselotte har gjort det fina omslaget till bandets utmärkta nya full-cd. En skiva som jag kommer blogga om lite framöver. Just nu går det varm i bilstereon kan jag meddela.

Vi kom i tidigaste laget till Degerfors så det blev en liten tur ut på landsbygden där vi studerade Strömtorp och deras fotbollsarena. Har fina minnen här ifrån då Ölme en säsong spelade sig klar i division III. Mindre roligt kanske det var för Strömtorp som den säsongen halkade ner till fyran.

Klockan drog sig mot kvart i sju och vi drog oss vidare mot Parken och parkerade bilen och gick ner till dansbanan och löste entré.

Här är det så att man betalar entrén direkt vid dansbanan. Det är således
ingen som sitter vid grinden och tar betalt. Här i parken kör du till och med in med bilen och parkerar den snyggt på gräsmattan. Kanske lite ovanligt, men det funkar rätt bra. Här kan man välja mellan att köpa fika eller ta med egen fikakorg. Det finns folk som gör både och. Serveringen är i alla fall fullspikad varje danskväll.

Exakt 19.00 startar bandet upp till en lugn dans i form av låten ”Tro mig jag behöver dig”. Denna låt efterföljs av en uppsjö av andra goa dansbandslåtar. Det som slår mig när jag lyssnar på Znits är att dom låter så enormt samspelta och har en så klar ljudbild. Låter så himla klart i ljudet och framförandet låter kanonbra.
Bandet har till och med ”znitsat” till det med lite egna arrangemang på vissa låtar. Härligt att höra att dom inte plankat vissa låtar rakat av utan lagt ner tid och arbete på snygga välarrangerade arrangemang. Berit Gustavsson sjunger med en mycket klockren och klar stämma. Detta ihop med tidigare nämna arrangemang för att man smälter som is. Det är så kul att höra sådana här seriösa och välspelande band.

Och mina vänner Thomas och Liselotte var även dom överens med mig denna kväll, något som får ses som unikt. Annars brukar vi inte vara överens. Men det handlar då inte om musik utom andra sportsliga ting som vilket hockeylag man ska hålla på för att inte bli mobbad och utfryst i Värmland. Vissa verkar aldrig lära sig. Nog om sport.

Jag kan nämna att man även spelar under ett annat namn ibland, nämligen Rose-Maries. Rose-Maries orkester är ett dansband som ursprungligen kommer från Öland. Bandet startades 1970 av Rose-Marie och Evy Gustafsson, föräldrar till Ola Gustafsson som idag driver bandet tillsammans med sin fru Berit. Bandet består utav förutom tidigare nämnda Berit Gustavsson; Gitarr, sång och Ola Gustavsson gitarr, sång, sax, dragspel utav Patrich Rundström klaviatur, sång, dragspel och Mats Winroth trummor och sång. Utgångsorten är numera Ljungbyholm, som ligger strax söder om Kalmar. Bandet är starkt förknippat med gammeldans och för att då markera att dom även spelar på mogendanskvällar så spelar man under två namn beroende på vilken typ av kväll det är.

Eftersom merparten av låtarna i Degerfors är mogendanslåtar så var det Znits som uppträdde. Men var fjärde dans var således gammaldans som dom spelade med den äran. Det märktes att dom har lång och stor rutin på detta område.

En sak som också är skoj med att höra nya band är man inte känner till deras repa och vet inte således vilka låtar som kommer spelas.

Låtvalet denna kväll var mycket varierat med både gammalt och nytt och glädjande nog en hel del egenskrivet. Detta var en kväll som gick allt för fort till ända. Strax efter halv elva kunde man se tillbaka på en alldeles fantastisk kväll. Vädret hade visat sig från sin allra bästa sida.
Högsommarvärme med massor av sol. Ett stort tack till Znits för en fin kväll att lägga till handlingarna.

Nordinz i Degerfors

25 mar

Mitt liv just nu är som en berg och dalbana. Jag som inte gillar åka berg och dalbana gör det ändå, eller mitt hjärta Jag har som jag skrivit tidigare i bloggen funnit en underbar vän. Och det har smittat av sig på mitt liv. Det känns underbart att vakna varje morgon och även om solen inte lyser ute så lyser solen i mitt sinne när jag tänker på dig min underbara vän. Så det känns tryggt att veta att finns en sol som alltid lyser.

I onsdags var jag på dans i Degerfors Folkets Hus på Thunet. På scen stod nystartade Nordinz med Grums som hemvist.

Detta band som man hört så mycket gott om innan och som man ju skulle få höra live. Så klart att förväntningarna var höga inför vad som skulle ljuda ur högtalarna.

Det man hört på hemsidan lät ju mycket bra och man har nästintill spelat sönder dom låtarna. Det som är roligt med Nordinz är den åldersspridning som finns i bandet, allt från ynglarna Dan och Björn till mer mogna män som Kalle och Göran. Hm.. Det där lät lite konstigt kanske, men det får gå.

Hur som helst är det ett glatt gäng som tillsammans har mångårig rutin från både; Ji Coos, Danslaget, Gideons, Karlstad-Örjans, Tommy Berghs. Jag behöver väl knappast nämna fler band.

Nu kanske ni undrar vad jag tyckte om bandet. Som vanligt ska jag vara ärlig och rak på sak. Detta var enligt spelplanen deras åttonde gigg. Till saken hör att detta var en motionsdans med övermogen publik så jag vet inte om dom spelade ”snällare” denna kväll.

Med mycket låtar från Vikingarnas repertoar och en hel del andra goa dansbandslåtar kan ni säkert räkna ut att det blev en trevlig afton fylld av mogengodis. Jag tror att får bara grabbarna spela ihop sig ännu mera och Björn hittar sin plats ordentligt i fronten kan det bli bra.

Samtliga medlemmar har ju rutin som heter duga så att använda det rätt kan det bli bra. Sen ska det sägas att jag är ingen expert på området som vet hur det ska låta eller så, men jag tycket dom hade en bra ljudbild på det stora hela.

Och detta med ljud är ju en djungel sig. Man brukar ju säga att har man som dansband ett bra ljud är det ingen som höjer på ögonbrynen men har man ett dåligt ljud så är det fler som höjder ögonbrynen och kanske framför detta till orkestern.

Stensons igen

16 mar

Hejsan alla bloggläsare!
Kan meddela att Stensons nu får komma tillbaka till Forshaga nästa år igen. Underbart trevligt. Det är ju ett tecken på att dom gjorde ett bra jobb där i lördags.

I söndags var jag ute i vår vackra skärgård på en promenad- Tog en massa fina bilder och käkade våfflor med sylt och grädde. Mums!
Nu bär det av mot sängen. Se you later aligator ;)

I Forshaga med Stensons orkester

15 mar

Det är händer ibland att man blir positivt överraskad av ”nya” dansband som man bara hört på skiva tidigare. Och det blev jag verkligen i lördags då jag var i Forshaga Folkets Hus.

På scen stod skånepågarna i Stensons som hade den äran att komma upp till oss här i Värmland. Detta blev till en mycket trevlig kväll. Det är alltid kul att åka på kvällar där man inte riktigt vet vad man kommer att höra för låtar.

Med facit i hand kan jag nämna att det blev en riktigt trevlig kväll. Publiken verkade gilla det dom hörde och var med från första till sista dans. Det finns ingenting att anmärka på förutom att jag tyckte det var lite mycket reverb i ljudet i dom första två danserna. Detta åtgärdades då man under andra dansen varit ute och lyssnat av ljudet, och sen blev det i mitt tycke helt ok. Angående ljudet är det nog svårt för dansbanden att vara alla till lags och jag är absolut ingen expert på det. Men det är ju så att har man ett bra ljud är det få som kommentar det, men har man ett mindre bra ljud är det fler som opponerar sig.

Nu tänkte jag lämna ljudet för ett tag. Filmer och bilder från kvällen finns att beskådas på dansbandsdax och på youtube. Så nu får man hoppas att Stensons gjorde lika bra intryck på arrangören som på danspubliken så blir bokade igen och får komma tillbaka. Det är ju alltid svårt att som ny orkester i ett distrikt att spela in sig på nya ställen. Men hade jag varit arrangör hade jag absolut bokat in dem igen. Nu får det bära av till sängen.

Ta en tid vi behöver

10 mar

Den tid vi behöver, ja så heter en låt som är skriven utav Ulf Georgsson som spelar i Bhonus orkester. Låten gav Kindbergs ut på sitt album ”Donna Bella Donna” 2001. Personligen tycker jag låten är kanon bra med lite skön countryfeeling. Nu har låten dykt upp igen i mitt huvud. Fast nu är det inte Niklas Lövdahl (då Eriksson) som sjunger på den utan ett ungt, hungrigt relativt nystartat band från skånska Marieholm vid namn Deléns. Bandet består av fyra unga grabbar. Spelstilen är fräsch lagom halvmogen dansmusik. Detta band har jag gjort lite småjobb åt i början. Då var det en duo/trio. Men nu är det seriös satsning till 100% som gäller. Jag tycker det låter helt ok, även om låtarna är inspelade i en liten källarlokal utan några större ljudjusteringar. Det är ju inte lätt i början med att ställa in det perfekta ljudet. Om man någonsin kommer att hitta det. Går grabbarna bet får dom kontakta Gunnar Åkerlund i Wreatz som kan allt om att ställa ljud åt dansband. Det han inte vet är inte värt att veta tror jag.

Nå väl för att runda ihop detta blogginlägg vill jag önska Deléns lycka till med alla framtida speljobb och samtidigt anbefalla alla att kika in på www.delens.se för att läsa mera. Och när ni ändå ute och surfar på glöm inte www.ljudgunnar.se och www.wretaz.se där du kan läsa mer om Gunnar och det band han lirar i.

Thorleifskryss

25 okt

Denna dag blev det till att packa väskan och bege sig till huvudstaden för vidare färd med Cinderella. Detta underbara rödvita flaggskepp har så mycket att erbjuda. Skulle kunna snacka i timmar om hur bra Viking Line Cinderella är och vilken service man får ombord.
Inga andra slår dom på fingrarna. Men jag ska inte trötta ut er örtid.

Det hela började med frukost hemma som bestod av en grön cider och en ostfralla. Kl 11.30 hade jag bestämt att jag skulle träffa Micke som även han skulle med på resan. Så jag tog den gula faran ner till Folktes Hus där vi skulle resa ifrån.

Det började bra med att vi inte var inbokade på denna kryssen. Resebolaget vi skulle resa med Char*PIIIIIIP*uss hade bokat in oss på en kryss samma datum fast en månad tidigare. Men den otroligt snälle och sympatiske chauffören Joakim från Gullspångsbuss fixade till detta ändå. Så var vi då på väg mot huvudstaden. Ett fikastopp på populära Nalles blev det.

Vi kom fram till Stockholm ungefär 16.30 Efter lite sedvanliga instruktörer från Jocke klev vi ur bussen för att leta rätt på en annan buss. Vilken då kan ni tro? Men hallå där, tjena moss. Finns väl bara en buss att hålla span på. Givetvis snackar jag om Fixarnas buss från Malung. Ganska snabbt så uppenbarade sig denna varelse framför oss. Man säger bara. Vilken syn. Man smälter ju som vax. Tänk att en buss kan vara så snygg. Har nog en böjelse för snygga bussar. Som om inte det vore nog, så är bussdrivern är minst lika snygg som bussen. Nä, nu får det vara slut på rövslickandet. Nu måste vi komma ombord på båten, helst innan nästa sekel.

Sagt och gjort så tog vi våra väskor och knatade upp för att där trängas med en massa andra folk. Sillburken var ett faktum. Vi träffade en massa annat trevligt folk här i väntsalen. Kan inte räkna upp dem alla p,g,a vissa minnesluckor, men kommer ihåg det var i alla fall; Tösa, Ami63, Roy2, deras dotter, Tjorven, Fusan, Bissen, Cina46 med sällskap och en rad andra från vårt kära dansbandsdax. Efter att vi kommit ombord och konstaterat att per Nyberg inte jobbade så blev det till att slänga av alla prylarna i hytten. Sen begav jag mig upp på däck för att föreviga Stockholms skymning i kvällsskenet. Så vackert det är. Man ser alla flitens lampor som lyser, alla biljus och tunnelbanan som dunkar fram. Klockan slår 18.00 och Jan-Thore gör sig beredd och lägger ut. Nu är man redo för kvällens aktiviteter. Dagen till ära har Micke fixat med en kamera. Nu ska det dokumenteras så man kommer ihåg vad man varit med om. Trots filmförbud gick det bra. Är man från dansbandsdax.se så går det bra att filma. Och vi filmade ju bara dansbanden så det var helt ok.

Kl 20.30 var det så dags att få i sig lite föda. Viking Buffé stod på programmet. Fixaren hade fixat så att vi fick äta tillsammans med deras sällskap. Det blev en underbar måltid med massor av skål och skratt. Jisses vad mat man åt. Det kan inte vara nyttigt. Men ok, det får gå för den här gången.

Sen blev det en tur upp i fanclub där kvällen skulle tillbringas tillsammans med Thorleifs. Dessa underbara grabbar från Småland som alltid gör sitt yttersta för att ge allt. Dom skulle dela scen med Claes Lövgrens på denna kryssen, och i Seaside café spelade Spotlights orkester. Det blev till att hänga med polarna uppe i fanclub där Thorleifs och Claes Lövgrens skulle spela. Jisses vilken kväll det blev och vilken stämning. Båda banden vet verkligen hur man charmar en publik. Det blev allsång och lite av varje. Thorleifs levererade hits på hits, det var underbart att höra. Lövgrensgrabbarna gjorde inte saken sämre som är ett jäkla skojfriskt gäng från början till slut. Med på kryssen hade skånepågarna en överraskning i form av Tina Svensson. Denna ljuvliga sångfågel sjunger tillvardags i Riivaz orkester från Skånes Fagerhult. Hon ska medverka på Lövgrens nya cd som släpps i dagarna. Hon var med uppe på scenen och sjöng lite med sin ljuva stämma. Bland annat blev det en duett med Classe Lövgrens som var en given succé.

Klockan rullar på liksom dansbandsmusiken. Kl 01.50 är det så dags att ta sista dansstegen på östersjöns hetaste dansgolv. Det är nu man frågar sig om man ska ta mer dricka eller en pytt i panna i tapas bar eller gå och sova. Efter velande kom övriga gänget på att det var fullkomligt nödvändigt att ryka lite ute på akterdäck. Jag kan inte för mitt liv begripa detta, men följe med som passiv rykare. Sen blev det mest att vela runt på båten. Oerhört trött är man. Men man får stå ut och härda med. Efter diverse turer till club7 och lite andra diverse ställen och hälsade på glatt folk. Runt 03.30 och alla barer och diskotek har stäng beslutar vi oss för att dra ner till hytten. Det var nu det skulle ske. Men oj vad man bedrog sig med en stor portion ironi. Det blev till att slockna på en gång.

Piip piip, klockan ringer och visar 09.00. Någon jävel har satt på en klocka på alarm. I ren desperation försöker jag ta reda på vem denna person är som vill oss så ont. Efter diverse dragna slutsatser kors och tvärs så kommer jag att det jag själv som gjort detta för att inte missa den enorma sjöfrukosten som serveras. Efter att ha tagit fel på tiden och insett att man kunnat sussa 1 timme till och ändå frukostat i normalt tempo så satt man där ändå med värsta frukostbrickan. Köttbullar, prinskorv, skinka, ost, mackor, fil, äppeljuice och en massa annat gick det ner i magen. Efter detta blev det lite passivt rykande och fotografering av den Åländska skärgården, tänk så vackert det är. Man får drömma sig bort ett tag, innan man väcks till liv att den trevliga Skånerösten. Giomojjon. Tänk om man kunde vakna till den rösten varje morgon. Vad underbart allt skulle vara då.

Kände mig inte riktigt i dagsform så det blev en tur att beställa in en cider. Blev att tillsammans ta en ryka och cider till tonerna av Östen ”Östen med resten” Erikssons bingoutropande. Med risk för att kamma hem storvinsten och göra tanterna avundsjuka så ställd vi inte upp. Men ska göra det nästa kryss i alla fall. Inte för att skryta men man brukar ju ha tur på bingo.

Sen blev det en tur in i taxfree där man skulle göra diverse inköp. Träffade lite trevliga vänner där som man samspråkade med. Lite godis och vätska kom man ut med från butiken. Ner i hytten för avlastning.

I SeaSide café blev det filmning av Spotlights orkester. Mycket bra och trevligt gäng som jag fick en pratstund med som lovade skicka in skivor till oss på dansbandsdax.se Ska bli skoj.
Det märkte att det var rutinerade grabbar detta. Ett band jag gärna ser mer utav.

Klockan drar sig och närma sig halv fyra och det är dags att ta farväl av det trevliga ressällskapet. Efter ett antal kramar och farväl var det så dags att sätta sig i bussen tillbaka till Värmland. Man kan summera en jättrevlig kryss med otroligt trevlig ressällskap.

Tack för denna gången

Release av Wretaz.se

30 jun

Varmt och härligt väder idag. Vad passar bättre än att vara ute i det fria och bara njuta av det fina vädret. Men här på jobbet är det förfärligt varmt. Fattar inte varför det ska vara så varmt. Vem har bestämt det? En fläkt av modell större borde bara varje människas rättighet. Men det får gå.

Idag har jag haft release på Wretaz hemsida på riktigt så att säga. Resultatet blev väldigt bra. Men det beror på att jag arbetat med underbara personer. Bättre kunder får man nog leta efter. Vad man än bad dem om att fixa så hade man det i sin hand. Underbart. Och så snygga bilder får man inte att arbeta med varje dag. Då är det en fröjd att arbeta om man har bra grundmaterial. Så nu måste ni ju bara surfa in på www.wretaz.se och se på resultatet.

Nu ska man arbeta vidare. Ha det så gott på er allesammans.

Mona Gs och fotboll

14 jun

Söndag min ledig dag. Så sjunger man ju i en dansbandsdänga från tidigt 90-tal eller kanske rent av 80-tal.

I går var det dans till Mona Gs i Upperud som gällde. Vädret var det lite si och så med. Regn och sol omvart annat. Detta medförde att det blev en något kylslagen kväll. Men dom som var där höll i gång från första till sista dans. Träffade även en fd lärare jag hade i skolan. Kul. Sen kanske fotbollen gjorde sitt til att del blev sega i starten. Nu så tänkte jag nanna lite.

Nä glömde berätta att hag varit til Nora på skivmässa. 3 idrottshallar med säljare från hela europa. Cooolt. Blev en massa vinyl och cd med sig hem. Och även en massa orkesterkort.

Claes Lövgrens

14 okt

Så var man hemma efter en trevlig danskväll med Claes Lövgrens i Forshaga Över 500 dansare. Underbart. Och CL var som vanligt i toppform.

Klockan är nu halv fyra och jag har tankar på att antingen gå och lägga mig eller kolla om det finns några trevliga personer på Dansbandsdax att snacka med.

Tror jag väljer det senare alternativet. ;-)

Dansweekend

4 mar

Denna helg blev lite annorlunda. Jag har varit på dansweekend i Götene. Jo då. Det var kanonbra. Skönt att för en helg komma hemifrån och roa sig lite.

Det hela började med att vi får hemifrån 1 timme innan lunchtid mot Götene. Vi stannade till i Mariestad för lite shopping på ”Karlssons”. Det blev en tröja och tomma cd-askar och lite annat småplock.

Väl framme i Götene käkade vi lite fläskfilé på Restaurang Victoria innan vi gick upp med våra prylar på hotellet. Innan dansen började han jag med att se att Färjestad valt motstånd i slutspelet. Mora blev det. Enkelt bete för vargarna. :-)
Sen blev det några låtar på melodifestivalen innan jag upptäckt att jag glömt att packa ner svarta strumpor. Ska man ha svarta skinnbrallor, svarta skor funkar det inte med vita sockar.
Som tur är hade ICA öppet till 21.00, så dom blev räddaren i ”nöden”.

Kvarten innan dom dansen skulle starta betalde vi in oss i Götene Folkets Park. Det är en mycket trivsam folkpark detta. Vi hade inte tidigare berättat för orkestern som vi känner att vi skulle komma dit, så för dem blev det en riktig överraskning. Kul när man kan gläda folk med ens närvaro. Det hela blev en trelig afton. En eloge till Mattias som hanterade saxen och gitarren med bravur tros influensa.

Idag söndag blev det en hotellfrukost innan avfärd mot Skara och Jula Postorder. Innan Jula öppnade for vi inte till centrum och promenerade runt lite. På Jula blev det lite köp av cd-skivor och annat som behövs i hemmet. På hemvägen stannade vi i Gullspång för lite matintag.

Zlips till Kristinehamn

25 feb

Vill bara meddela alla dansglada att Zlips kommer hit och spelar på Kristinehamns Folkets Hus söndagen den 25/3 mellan 18.00-22.00 Då är ALLA välkomna till en toppenkväll.

Melodifestivalen

24 feb

Precis som om inget har märkt att det varit melodifestivalen. Bara att lösa kvällspressen så ser man. I år tycker jag att det varit ett blandat startfält om än svajigt. Men så är det ju varje år. Dom jag håller på eller tyckt varit bra är bland andra Anna Book och Sanna Nielsen. Sen får man ju tänka på att det ska vara en låt som håller i den stora finalen med samtidigt som den ska representera svensk musik på ett bra sätt. Fast en del förstår jag inte varför dom ställer upp. Låtar som ingen kommer komma i håg och som man glömt så fort dom slutat. Så nu får vi hoppas att det blir ett värdigt bidrag som vi skickar öster ut.

Starboys och Sven Ingvars

21 aug

Starboys må vara det bästa showbandet. I alla fall om man frågar mig. Bandet var nämligen förband till Sven Ingvars på deras jubileumskonsert på Sandgrund.

P,g,a av Sven-Erics numera ökända bilfärd var det osäkert om konserten skulle bli av. Men det blev den.

På udden denna lite smått regniga kväll hade folk i tiotusental samlat sig för att få njuta av ”Ingvarshits”. Och det man fick se gick inte av för hackor. Det blev en ytterst trevlig afton som började med lite lokala band innan Starboys intog scenen med sin hyllningskonsert till Sven-Ingvars. Jäsiken vad bra det var.

Strax efter 20.00 kom så huvudattraktion nr 2 om man får säga det så. Sven Ingvars, som i år anlände i båt till konserten. Vad gjorde det att det regnade lite när dagen i övrigt var så bra. Sista sommarturnén? Hade dom ju satt ut. Och det där med frågetecknet tål ju att tänkas på. Vem vet? Dom kanske står där nästa år med.

Allsång i Linnéparken

1 aug

Underbart att vara i Linnéparken detta afton och se så mycket folk . Smålandsposten skrev 8000 personer Det kan vara en väldigt realistisk siffra.

Men för att ta allt från början så var det så att vi blivit nerbjudna till Växjö får att medverka på en allsångskväll i deras stadspark som heter Linnéparken.

Vi startade vår resa från Värmland tidigt på morgonen och gjorde efter vissa stopp entré i Växjö kommun ungefär efter lunchtid. Efter lite rundturer så hittade vi in till city. Där åt vi mat och sedan uppsökte hotellet. Sedan ringde vår bekant Mona Gustafson och fick information om biljetter.

kl 19.00 skulle allt starta och vi var på plats 17.30 för att få våra biljetter och platserna i dom främre raderna.

Under kvällen böjds vi på förstklassig underhållning av bland andra: Mona Gustafson från Mona Gs Orkester, Sara Lövgren, Roger Pontare samt en hel del lokala mycket duktiga tallanger. Som programledare var Pejje Johansson på SR Radio Kronoberg samt Agustina (känd från revyerna med Stefan och Krister).

Roger Lööfs i Degerforsparken

12 jul

Denna afton var det trivseldans i Degerfors Folkets Park. På scenen stod Roger Lööfs från Arvika. En sak som är bra med motionsdanserna är danstiden 18.30-22.00
Även om man är garanterat yngst så spelar det ingen roll. Det är lika roligt ändå.

Denna afton var inget undantag. Orkestern spelade förträffligt bra. Roligt att höra så bra saxofonspel av både Thomas och Liselotte. I Degerforsparken dansar man även en del kultis eller gammaldans som det också heter. Schottis, Hambo, Vals, Polka, Pariserpolka, och Snoa. Vad det är för skillnad på ”vanlig” polka och pariserpolka vet jag inte. Men jag kan säga att det ser kul ut i alla fall med gammaldans.

Det hela artade sig till en trevlig afton med lite över 200 dansande i publiken.