Dansbandsveckan i Malung vann i fredags pris när Dalecarlia Music Awards hade sin årliga prisutdelning.

De fick juryns specialpris som tilldelas någon som har haft stor betydelse för musiklivet i Dalarna.

Engdhals har släppt en ny singel. Här kommer ett smakprov från den.

Toppen
1. Alvenfors nya platta och deras spelning på ”Länsdansen” i Kristinehamn
2. Vårvärmen. Nu är det nog dags att hänga undan vinterjackan
3. Logdanser och folkparkspremiärer
4. Alla som visar sin uppskattning på dans genom applåder och andra tillrop.
5. Elisas på Nya Kupolen i karlskoga. Ni gjorde ett kanonjobb

Botten
1. Folk som inte kan hålla sig till ämnet i diskussionstrådar på facebook utan spårar ur
2. Rökare vid busshållplatser. Tänk er för!
3. GB-glass som plockat bort puckstång :-(
4. Kristinehamns Kommun som bygg väggupp på vägen ut mot Picassoskulpturen
5. Publik som sviker där arrangörer satsar på dans.

Ninnas Orkester söker en kompgitarrist med bi instrument och gärna sång kunnig!
För mer info kontakta oss på 774lindgren@telia.com.
Vill du hänga på oss och har hjärtat på rätt ställe samt vill vara med oss på resa?
Tveka inte utan skriv lite om dig och lämna ditt tfn i ansökan hälsar Ninnas orkester

Lättklätt säljer sägs det ju. Frågan är om det stämmer även inom dansbandsgenren. Jag grävde lite i arkivet och fann lite material på detta temat.

Brunbrända grabbar får säkert tjejerna på fall. Just detta kort använde Kindbergs som julkort till alla sina fans i sin fanclub. Så det har inte visats publikt tidgare vad jag vet.

Karlstad-Örjans. Klassiskt omslag. Frågan är om scenkläderna låg för långt i turnébussen så man inte orkade hämta dem eller om dom bara ville spexa till det. Just denna bild var omslag till skivan som kom ut 1986 med dunderhiten ”Inga blommor växer på en sjömansgrav”

Danskarna kan dom med. Här ser vi stora starka Kandis orkester. Som lite grafiskt kunnig ser det misstänkt ut att vara ett montage. Men kul bild i alla fall som dom skickade ut som orkesterkort-

Oj oj oj. Vem kan motstå fem härliga Flamingograbbar i guldskostym? Frågan är om dom inte hittade något att matcha till under? Neh tydligen inte. Men dräckt är det. Vad beträffar guldkavajerna så kan jag meddela att sorry grabbar i Bengt Hennings.Ni var tyvärr inte först.

Och så avslutar vid med något riktigt naket. Bhonus. Rubriken och alltsammans är klockrent. Det sägs att några av bilderna i denna serie fick tas om då någon glömde dölja vissa vitala kroppsdelar. Hur stor sanningshalt det är i det vet jag inte. Men ett roligt och vågat orkesterkort är det i alla fall.

Chinoxx gör en ”Karlstad-Örjans”. I och för sig vet jag ju inte vem som var först.

Hattdansen eller? Schytts tar av sig hatten.

Ninnas orkester från Trelleborg släppte under 2014 ett kritikerrosat album som fick gott betyg av recensenter oh publik. Nu är man i farten igen och håller som bäst på att spela in låtar till bandets kommande album som beräknas släppas under hösten 2015.

I dagarna har sångerskan Ninna Lindgren varit i studion för att spela in en duett. Och det är inte vilken kille som helst som är duettpartner på plattan, utan självaste Donald ”Donne” Laitila från Donnez. Låten heter ”Hjärtan i Sand” med text av Haidi Krohn och musik av Jörgen Andersson. En skön danslåt gott gung och Donne och Ninna i toppform.

Låten liksom hela kommande skiva spelas in hos Jörgen Andersson på Emmy Studios i Kristinastad.

Parallellt med civila jobb och skivinspelning är dom så klart ute på turné Sommarens spelplan omfattar bland annat spelningar i Malmö Folkets Park, Norge och Skultuna Lagrån för att bara nämna några ställen.

Om jag säger Kent, Monica, Jerka och för dagen Osten. Vad tänker du på då? Dom inbitna dansbandsfantasterna kommer så klart att svara Holens orkester från Vingåker. Och det är just vad det är. Monica Holen på sång, sax och gitarr, Kent Holen på bas och sång, Jerker Andersson på trummor och sång, och för dagen Hans ”Osten” Östlund på klaviatur. Detta eminenta dansband hade denna söndag den goda smaken att spela i Storfors Kulturhus. Och kan ni tänka er? Jag var där, denna alldeles förtjusande försommarkväll. Det var alltså Korpen Karlskoga som vanligt höll sin söndagsdans, säsongens näst sista. Säsongsfinalen hålls nästa söndag då Nordbergs står på scenen.

Det var riktigt skönt väder när den silverfärgade volvon rullade upp mot metropolen Storfors. I bilstereon skvalade Delens orkester sköna toner. Vi var alla i bilen överens om att det skulle nog bli en riktigt trevlig kväll med Holens och mycket folk. Och jag kan med facit i hand berätta att vi inte kunde ha mer rätt. Arrangörerna Sven och Kerstin berättade att det till och med var så mycket folk så det blev säsongsrekord. Undrar om det beror på orkestern att det var så mycket folk? Dom hade nämligen tidigare i veckan slagit publikrekord på Brunnsparkens eftermiddagsdans i Örebro.

Exakt klockan 17.00 drar Jerka i gång kvällens första åk. Lugnt och kramig som sig bör i låtarna. ”San Marino” och ”Vi två har varandra”. Redan från start ser det mycket bra ut med publiktillströmningen. En kik ut genom fönstret vittnar om att parkeringen i näst intill är fullbelagd. Hos Sven och Kerstin är det fortfarande folk som skyndar sig att betala entrén.
Kent tar till orda och hälsar alla varmt välkomna och presenterar orkestern Holens från Vingåker. ”Du ger kärleken ett namn” och ”Lucky Lips” i andra åket så var då dansen i full gång. Glada leenden både från dansgolvet och scenen. Här i Storfors trivs dansare och orkestrar. Mycket beror det nog på den härliga stämning som är.

Kent påannonserar kommande två låtar. Det ska bli lite lugnt i låtarna ”Höstguld” och ”Det bästa i mitt liv”. Men eftersom det är vår så tycker jag vi döper om låten till vårguld i stället. Bra idé Kent. En del dansare står på kvar på golvet och håller hårt i sin danspartner medans andra söker sig en ny. Som jag skrivit tidigare så var detta säsongens näst sista söndagsdans. Nu på söndag är det final med Nordbergs orkester. Sen dröjer det till hösten igen innan man drar i gång med dansen igen. Söndag 20 september bjuder Stickan & Classe upp till dans. Men innan dess har vi ju en varm, skön och härlig sommmarsäsong i Degerforsparken att se fram emot.

Åter till dansen där Jerka nyss harklat upp sig för att bjuda på ”Living next door to alice” och ”Stan by me”. Det är med riktig inlevelse som han tolkar dessa två låtar på sin eget lilla vis. Mycket bra! Mycket applåder till en nöjd Jerka Andersson. Lite bättre fart på det hela påannonserar Kent med låtarna ”Kom igen seniorita” och ”I need you love tonigt”. Det dröjer inte många sekunder innan det är full fart på dansgolvet igen. Efter några låtar har orkestern kommit fram till ”kaffevalsen”. Det betyder att det snart är dags för paus. Det är så enormt kul att höra så kompetenta musiker Valsen klarar Osten av med bravur på sitt klaviatur även om det är många ackord som skall tas på kort tid. Men är man proffs så är man.

I pausen går jag ut för att få mig lite frisk luft och samspråkar med en dansare som är mer eller mindre stamgäst här. Jag frågar vad han tycker och kvällen så här långt. Det är såååå bra och dom är sååå bra på att spela får jag till svar. Jag är benägen att hålla med. Mycket trevliga musiker som verkligen bjuder på sig själva. Så mycket bättre än så här kan det ju knappat bli. Jag får tips på några parker som han tycker jag skall besöka i sommar. Nora Folkets Park och Dalkarsbergs Folkets Park. Vi får se hur det blir med den saken. Jag har ju varit vid Nora Folkets Park tidigare. Fast då var parken stängd så det fick bli bilder genom stängslet. Jag minns att det hällregnade då. Så det är inte helt omöjligt att det blir att man återvänder dit när parken har dans. Dalkarsbergs Folkets Park har jag bara hört talas om. Men den verkar ligga fint så oddsen för att man drar dit är nog stora.

På dansgolvet skall det bli mysig foxtrot. “En vän du kan väcka mitt i natten” tillsammans ”Om jag säger att jag älskar din kropp”. Den första är med på bandets senaste full-cd som släpptes under förra året. En riktigt bra platta som jag själv medverkat på. Ja nu har jag inte medverkat musikaliskt om nu trodde det. Nej jag medverkar i form av grafisk designer. Jag förresten även skyldig till att bandets affischer, orkesterkort och roll-uper ser ut som dom gör. Alltid lika kul att göra en insats för den grafiska dansbandsbranchen.

Så är vi framme vid det tråkiga ögonblicket på kvällen. Nämligen sista dansen. Kent, Monica, Jerka och Hans tackar alla för en trevlig kväll. Kent flikar in med att vi i publiken var såpass många så att det räckte till publikrekord. Stående ovationer från publik och orkestern.

Thor Görans spelade i Ersboda Folkets Hus. Kurt Sundin åkte givetvis dit och fick en pratstund med Agneta och Peter. Se inslaget nedan

Säg ordet Länsdans eller FUB-dans och många som vet vad det handlar om får ett leende på läpparna. I lördags den 18 april var det så dags för den årliga länsdansen i Kristinehamn. Jag tog med mig min kamera och stack dit. Jag skulle nämligen tillsammans med min bror hjälpa dem att sälja lite skivor. Alvenfors har nämligen slitit i vinter och vår för att sammanställa en helt ny full-cd som även är deras debut-cd.

Arrangör för denna dans var omsorgsverksamheten inom Kristinehamns Kommun. Man arrangerar elva länsdanser runt om i Värmland en gång i månaden undantaget juli. Arrangörer är allt från fub-föreningar, idrottsföreningar till kommuner. Och just denna danskväll stod Kristinehamns Kommun som arrangör för.

Inne i danslokalen en bit från scenen dukade vi upp med finfina plattor och t-shirts. Det blev riktigt snyggt om jag får säga det själv. Jag hade även producerat några snygga skyltar med info om deras nya cd.

Klockan slår sju och Thony räknar in till aftonens första dans. Det blev full bana från start. Så härligt att se alla som svänger loss i dansen helt efter egen förmåga. Många är det som rullstolsdansar med. Jag förstår inte riktigt hur dom bär sig åt men på något sätt funkar det och alla ser ut att det så där trevligt som man bara kan ha på en länsdans.

Alvenfors är ett band som håller otroligt hög klass. Ett band som dom senaste åren gått från klarhet till klarhet. De senaste åren har antalet spelningar ökat för bandet och även nya spelställen fylls på i spelplanen. Bandet har anor långt bak i tiden. Man kan säga att fröet såddes 1975 i dansbandet Piraterna. Efter en tid läggs bandet ner. 1993 startar man upp Peter Alvenfors orkester som har premiär på en non-stop dans med Von-Belts i Otterbäckens Folkets hus. Man har en sångerska som frontare i Paivi Alvenfors. 2001 slutar hon och grabbarna kör vidare och kortar av sitt namn till ”bara” Alvenfors.

I danssalongen är det trevlig stämning. Jag har nyss sålt en skiva till en riktigt troligen skivköpare Det är ingen mindre än Lennart ”Kaggen” Kagebo från Karlstad. För er som inte vet vem han är så kan jag berätta att han varit medlem i bandet Kaggens. En dansbandsorkester som består av personer med funktionsnedsättning. Kaggen är en riktig sann dansbandsentusiast som kan enormt mycket om denna genre.

Så har vi kommit fram till kvällens paus. Många är det som kommer fram och vill köpa sig en skiva och få ett orkesterkort och en liten pratstund. Det är riktigt kul att språkas vid och höra vart ifrån alla kommer.

Efter ett tag är Alvenforsgrabbarna åter på scenen redo att starta upp andra halvlek som skulle kryddas med en massa trevliga låtar från bandets alldeles färska cd ”Blir det ja eller nej”. Och efter att ha hört skivan kan jag säga att för mig blir det absolut mer Ja än nej. Detta är en oerhört stark debutplatta. Ett riktigt gediget hantverk från Västgötaslätten. Grabbarna kan vara riktigt stolta över denna produktion. Det kommer mer om denna platta inom kort i bloggen.

Klockan tickar på och börjar närma sig elva. Det är dags för Alvenfors att avrunda denna trevliga kväll och spela kvällens sista dans. Jag gillar verkligen kvällens sista låt ”För att du finns” som Sonia Aldén tävlade med i melodifestivalen för några år sedan. En riktigt fin låt som Peter sjunger så himla vackert så man får ståpäls. När dom sista tonerna ebbat ut ville publiken ha mera. Så vad fanns det att göra? Bara att hänga på sig instrumenten och lirar ett extranummer till publikens förtjusning och ovationer.
När det var över återstod det att packa ihop prylarna. Orkestern hade lite mer prylar att lasta ihop än mig. Vi språkades lite över en korv innan jag tackade för mig och puttrade hemåt.
Tack grabbar för en riktigt trevlig kväll. Detta får vi göra om nästa år igen.

Den 22 maj släpper Lasse Sigfridsson ett nytt album. Så här säger Lasse om om plattan till Ginza Musik.

Jag har under flera år funderat på att göra en skiva som den jag nu släpper i maj. En skiva med mina egna tolkningar på låtar som jag varit med och spelat in med mitt gamla band Lasse Stefanz från 70-talet fram till 2000-talet. Skivan innehåller givetvis en del riktigt kända hits, men även en del personliga favoriter som jag tycker förtjänar att lyftas fram.

Många är klassiker från USA som vi entusiastiskt satte tänderna i när vi fick höra. De har ju en sådan låtskatt där borta. Ofta fick vi de översatta till svenska.
Jag fullkomligt älskar den amerikanska låttraditionen och inte minst soundet från mina idoler i Nashville. Givetvis har vi även fantastiska låtskrivare från Sverige som skrivit mycket till oss under årens lopp och många av dessa är personliga favoriter som hamnat på skivan.

När jag fick frågan och chansen att åka till Nashville och spela in en skiva, och dessutom med några av de bästa studiomusikerna staden har att erbjuda kände jag att tiden var rätt. Ska man ta sig ann dessa låtar så ville jag göra det på plats.
Urvalsprocessen var sannerligen inte lätt. Det finns så mycket att plocka av, men jag sållade och plockade ut låtar som jag tycker passar mig och min röst.
Dessutom har jag fått frågan många gånger efter mina konserter de senaste åren varför jag inte spelat in den låten, och den. Så många av låtarna är tips från min publik. Tack för det!

Jag är så otroligt stolt över denna skiva. Att få ha suttit ner i studion i Nashville och sett de här grabbarna sätta tänderna i materialet och bara fått njuta av det sätt de spelar. De är helt fantastiska. Inga noter. De lyssnar på låtarna, skriver ner lite anteckningar och sen så spelar dom.
Bara känslor, leenden och som det svänger. Jag är oerhört tacksam att få ha varit med om detta. Musikerna har gjort låtarna jag levt med så länge till något nytt.

Skivan släpps den 22 maj. Just nu håller vi på med finputsningen av mixen och sen skall den bara mastras.
Jag har dessutom med två duetter på skivan. En är med den underbara amerikanska sångerskan Trenna Barnes och en är med min son Emil vilket givetvis är extra kul.

Jag hoppas att ni tar till er skivan på det sätt som jag gjort den. För mig är den väldigt personlig och nära. ”På mitt sätt”. Ja, titeln på skivan förklarar väl egentligen allt.

Källa: Lasse Sigfridsson

Det är fyra år sedan förra CD:n släpptes och nu är de mer rustade än någonsin. Det har funnits gott om tid att samla riktigt bra material säger Lasse Lundberg som bredvid sångerskan Maria Persson är en av frontfigurerna i bandet.

Blender som är ett av de populärare banden ute på fältet har denna gång jobbat och producerat i sin egen studio med Lasse och bandets basist Robert bakom rattarna. Man har utvecklat det karaktäristiska Blenders-soundet ytterligare.

Det känns oerhört inspirerande och roligt att ha fått varit med från starten på den här produktionen och därmed succésivt grundat nya samarbetet mellan Neptun och Blender säger Calle Kindbom. Nu var det dags helt enkelt. Första singeln ut från plattan är öppningsspåret ”Känner liv igen” som är skriven av Jonas Thander och Anna Engh. Jonas har under året jobbat med bl.a Taylor Swift.

Källa: Ginza.se

Denna måndag var det dags att fara på söndagsdans. Låter lite crazy men så är det. Korpen Karlskoga arrangerar bara söndagsdanser förutom en kväll om året som är en måndag, och det är annan dag påsk. En mycket solig och fin måndag var det. Vädret var med oss och solen lyste starkt från himlen. Broder och jag satte kurs ganska tidigt denna dag för att hinna i god tid innan dansen och hinna snacka lite med grabbarna. Vi hade även planerat in ett matstopp i metropolen Storfors. Vi kom på att dom nog bara har ett matställe. Så det fick bli tavernan som ligger längs riksväg 26 vd genomfarten i Storfors.

Storfors kanske en del tänker. Vad är det för någon håla? Jo det ska jag berätta. På kommunens hemsida kan man bland annat läsa följande. Storfors är en trivsam kommun i östra Värmland, 7 mil väster om Örebro och 7 mil öster om Karlstad. Kommunen omfattar 394 kvadratkilometer och består av centralorten Storfors och byarna Lungsund och Bjurtjärn. Storfors har en befolkning på drygt 4 100 personer. Här hittar du Bergslagskanalen, ett 65 kilometer långt fascinerande kanalsystem, och över 50 kilometer vandringsleder. Den industriella traditionen är lång. Här har pågått järnhantering under fyra sekler välutbyggd
Här är avstånden korta, både rent geografiskt och till beslutsfattarna, och även om omfattningen av butiker och nöjen inte kan jämföras med större städers finns affärer, biograf, dansställe, apotek och systembolag med mera inne i centrum.

Och det är just ortens dansställe som broder och jag tagit sikte på denna dag. Efter att vi fått i oss lite god mat och fotograferat lite miljöer i Storfors satte vi kurs mot kulturhuset i Storfors mer känt som Folkets Hus. Där stod den ”röda faran” på plats och inifrån lokalen hördes det baskaggedunk. Ett tecken på att grabbarna var i full färd med att soundchecka. Och mycket riktigt så stämde det. Där på golvet stod Michael Andersson i egen hög person med sin gitarr och lyssnade in sig på när övriga medlemmar i bandet spelade. Att få till ett bra ljud är alltid svårt. Vi fick även celebert besök av Göran Hassel. En kille som varit med ibland annat Scandinavians och Danzells orkester. Alltid lika trevligt att träffa musiker och språkas vid lite.

Sedan byter orkestern om och det gör även broder och jag. Byter om och byter om. Jag tog på mig en skjorta i alla fall. Ville inte äventyra att få bearnésås på den så därför fick den vänta i väskan. Även om det är gott så passar det sig inte att ha på en skjorta. Klockan börjar närma sig 17.00 och dansfolket börjar strömma till. Ute i entrén är det full aktivitet där Sven och Kerstin sitter och tar betalt. Det ser ut att bli en bra kväll med tanke på hur många bilar det var på parkeringen. Vädrets makter var ju också med oss. Det gör också en del att det är farbara vägar hit. Lamporna tänds och Björn Björklund som sjunger i Holidays hälsade alla välkomna och möttes av en rejäl applåd. Vi ska inleda med en lugn låt som heter ”Är det mig du tänker på” tätt följd av ”Vår kärlek är stark”. Sakta gled dansparen ut på golvet. Det var första gången som Holidays spelade här. Björn har spelat på Korpens söndagsdanser tidigare med bland annat Danslaget.

Lite bättre fart blev det i dans nummer två. Dom bjöd på en låt från senaste plattan. ”Älska mig mest” skriven av en tjej från Skåne som heter Agneta Mårtensson. Efter det bjöd dom på Anders Larsson och Daniel Lindroths låt ”Jag kommer i morgon” skriven till Torgny Melins. Det buggades lite i mitten medans de flesta nöjde sig med en snabbfoxtrot. Efter lite justering av ljudvolymen och fyra moderna danser var det så dags för kvällens första gammaldans som blev en schottis vilket avfyrades med bravur. Mycket applåder efter gammaldansen ger gott betyg till grabbarna. Innan det var dags för paus han dom med att spela både hambo, vals och så klart en massa foxtrot och bugg.

På påskdagen var det dags att snöra på sig dansskorna. Det vankades dans i Forshaga Folkets Hus där Claes Lövgrens kapell spelade upp till dans. Efter en titt i dansprogrammen var det mycket dans i Värmland under hela påskhelgen. Många ställen som inte annars arrangerar dans hade dans i påskhelgen.

Väl framme hade det redan kommit ett par bilar och husbilar som också parkerat utanför liksom vi. Betalade entré till Inge som vanligt satt i luckan och tog betalt. Han var väldigt glad av att se oss. Det blev mycket hälsade på övriga dansgäster som var på plats. Sen kom bandet ut på scenen.

Sekunden senare greppade Claes micken och hälsade alla varmt välkomna hit till Forshaga folkets hus. Kul att se så mycket folk från start. De två första låtarna tog sin början ”Håll mig” tätt följd med ”Jag vill andas samma luft som du”. Mycket folk hade kommit till ”folkan” denna kväll. Kanske för att dansa ner påskmaten. Lite, lite snabbare i dans nummer två blev ”Playboy” och ”From a Jack to a King”. Låt två med sång av Andy Ekenmo.

Det skulle visa sig bli mycket folk denna kväll. Dock inte lika mycket som rekordkvällen för en massa år sedan. Jag minns det som i går. Orkestern som spelade var Git Persson med Kellys orkester och dom hade lyckats trycka in ungefär 800 personer. Hur man bad sig åt vet jag inte. Men det var trevlig stämning minns jag. Det var minst lika trevligt som nu när Lövgrensgrabbarna var på plats. Den buggas för fullt på golvet och det är en härlig stämning.

Kvällen rusade på och vi gick som många andra ner som vanligt ner i källarn för att fika. Läsk och köttbullesmörgås som smakade mycket gott. Det märks att man lägger stor vikt på gott fika. Detta med bra fika på dansställena är minst lika viktigt som att ha bra orkestrar. På tal om orkestrarna som bjuds dom alltid på varm mat i form av en smakrik tacobuffé. Inte alla arrangörer som är så här gästvänliga.

Efter pausen började orkestern som dom inedldde kvällen. Två lugna låtar i form av ”Jag sluter ögonen” av Göran Lindberg och Rose Marie Stråhles vackra och smått erotiska ”Jag vill älska”. Dansfolket har hitt tillbaka till danssalongen och dansgolvet har åter fyllts. Många är det som denna kväll vill vara med på dansbilderna. Det är hur kul som helst! Man ser glada leenden så långt ögat når. Alltid lika trevligt. På dansgolvet var det fart och fläng, ”Burning love” och en låt från senaste skivan ”Sweet Maria” satte golvet i gungning.

Hur det gick till vet jag inte. Men huxflux så var vi framme vid kvällens sista spelning. ”Du är solen på min himmel” och ”Raring” fick avrunda denna enormt trevliga kväll i Forshaga.

Vi snackade lite med dom sedan fick jag och min broder följa med Claes ut och kika på deras buss. Vilken fin buss dom har men det behövs då man ligger ute så mycket på vägarna och spelar upp till dans. Efter det nästintill obligatoriska extranumret var det dags att fara hemåt. Men innan det fick jag och broder en guidad tur i bandets nya orkesterbuss. Allt var inte riktigt klar. Det är lite småfix kvar. Men jösses vilken fin buss dom har köpt sig. Men med tanke hur många spelkvällar det blir om året för dessa herrar så behövs det.