På turné

Klockan är just nu 08:20 och ”dansbandet” är på väg till kvällens spelning. Man åkte hemifrån redan vid halv åtta för att hinna i god tid. Efter ett första stopp på Circle K för intagande av frukost i form av kaffe och en liten smörgås samt godis är man på väg. Kvällens spelning är på Folkets Hus i Bollnäs, och eftersom det är första gången bandet spelar där är förväntningarna många.

Dagens första matintag
Eftersom man åkt en bra bit och bara sett skog och åter skog och avverkat flera godispåsar och sett på dvd är det så dags för ”dansbandet” att inta dagens första mat intag. Efter moget övervägande blir det Max och samtliga i bandet beställer in en redig meny. På Max träffar man något annat dansband och nördsnackar lite om olika prylar som man inte har råd att köpa. Efter ytterligare ett besök på den intilliggande bensinstationen blir det mer godis och dagstidningar. Man måste ju hålla sig online”

Konsten att hitta rätt
Efter ytterligare en massa tid i bussen så närmar man sig så staden man ska spela i. Det blir febril verksamhet att leta efter skyltar mot centrum. För i de flesta städer har man placerat Folkets Hus mitt i stan. Men trots att dom åkt runt centrum och sett Göstas gatukök för 9:e gången så beslutar man att ta bladet från mun och fråga någon ortsbo som naturligtvis vet allt. På en gata stannar man så busen och går ut för att fråga på gatuköket. Dom bör ju ha örnkoll. Den unga tjejen i gatuköket beskriver vägen, och en smått förvirrad dansbandsmusiker försöker memorera allt i huvudet. Efter ytterligare en felkörning så hittar man så fram till Folkets Hus. Klockan är nu 17.30 och arrangören dyker upp en halvtimme senare, och man börjar packa in.

Efter att alla lådor är inkörda i danslokalen pustar man ut och några i ”dansbandet” går utanför igen för att ta sig en rök. När dom rökande medlemmarna återkommer har några i bandet redan börjat packa upp. De har ju rutinen inne och alla vet ju vad som skall göras så det går lätt, snabbt och smidigt. Med var sak på sin plats så är det inga problem.

Soundcheck så allt funkar som det ska
Efter att ha kopplat kablar och gjort över med metervis av gaffatejp så är det så dags för soundcheck. ”Dansbandet” har en kille i bandet som fått lite mer ansvar för ljudet än de andra. Han är naturligtvis utbildad, eller vet i alla fall vart man ändrat reverbet (ekot). Han går ut med sin gitarr på golvet och förmanar dom andra att göra sig klara. Alla tar sig plats bakom sina instrument och dom spelar låten som dom alltid spelar på soundcheck. Det låter ganska bra. Gitarristen går upp igen och skruvar lite. Trummisen klagar lite över att han inte hör något i sina inears. Dom har glömt att fixa hans ”klick”. Så när det är fixat, och trummisen, räknat in så börjar man spela. Det låter bättre nu. Efter ytterligare lite skruvande har man så åstadkommit ”det perfekta ljudet” alla dansband drömmer om att ha. Man byter lite strängar och lite annat fixas till.

Allt på plats
Så var allt på plats så som det ska vara. Ser mycket stiligt ut. Allt är kopplat precis så som det ska vara. Backdroppen lyser så fint i svart och deras logotype i fint guld. Ljusskylten som dom hade står kvar hemma i garaget då dom ansåg den vara för omodernt att ha med sig den. Den såg för klumpig och ful ut. Dessutom har dom inte bytt lysrör i den på de senaste 15 åren. Orkesterkorten ligger utspridda som solfjädrar på scenen och i ett ställ står senaste skivan som man kan köpa för 100:- Jo allt är perfekt. Alla prylar på plats

Mat innan spelningen – Dagens matintag nummer 2
Just när man funderar på att göra stan och se om man hittar något matställe så kommer äntligen arrangören dit och hälsar bandet välkomna. Jaha arrangören? Vem var det som öppnade åt oss undrar bandet lite smått förvirrade? Jo vaktmästaren så klart! ”Dansbandet” frågar arrangören om vilken publik stället brukar ha. Dom blir uppbjudna till restaurangen på mat. Fem hungriga musiker går upp till restaurangen. Efter att ha smaskat i sig av måltiden och druckit upp mineralvattnet tackar bandet för sig och går ner till danshallen igen. Man gör ytterligare en soundcheck för att försäkra sig om att man fortfarande har det ”perfekta ljudet”. I bästa samförstånd så väljer man bort lite av dom mest mognaste låtarna. Man väljer även att skippa gammaldansen innan paus, då man från säkra källor hört att stället brukar ha en ung publik som gillar mycket bugg. Klockan närmar sig 20.00 och man bestämmer sig för att inspektera logen.

Dags att göra sig fina
Logen är lagom glamorös. Eftersom man på detta folkets hus har något form av vandrarhem blir man förpassade till ett av rummen. Än en försäkrar man sig om att alla är överens om att byta ut gammaldansen på arrangörens önskan. Sen så börjar man smått göra sig klara. Sångaren konstaterar glatt att han glömt sin skjorta hemma så han får ha en annan på sig som man packat ner. Bra, tänker sångaren för då sticker jag ut lite från de övriga. Hårgelé i mängder konsumeras och doften av hårsprayer av olika slag blandas logen. Kl 20.40 , 20 minuter innan spelningen ska starta så är man klara och spiller ingen tid i logen, utan går ut till danshallen. Trots att det är mer än en kvart kvar så har det samlat en del förväntas fulla dansgäster. Man sätter på sin senaste cd för att passa på att göra lite reklam.

Snart dags att sparka i gång kvällen
En sista check så att gitarren är stämd. Trummisen checkar en sista gång så han har ljud i sina hörsnäckor. Klockan på väggen slår klockan 21.00 och trummisen räknar in till kvällens första dans. Efter bara några sekunder så fylls golvet med dansglada ortsbor. I första dansens andra låt går gitarristen ut på golvet för att lyssna lite. Jodå ”det perfekta ljudet” är kvar. Efter två danser tar sig trummisen ton; Hej och välkommen till Folkets Hus. Vi i ”dansbandet” hoppas att ni ska få en riktigt trevlig kväll tillsammans oss. Vi kommer ifrån Halmstad och har idag åkt riktigt långt . Men vad gör man inte för att möta en sådan här toppen publik. Vi ska ta och fortsätta med två lugnare låtar; ”Det blir en egen låt som heter ”Ännu en vacker dag” och sedan ”Vårda ömt vår kärlek”.

Publiken trivs
Publiken verkar njuta och det dansas foxtrot och bugg om vart annat. Allting under kvällen löper precis som planerat. Arrangören kommer in och blickar ut över en knökfullt dansgolv. I entrén hörs glada skratt och folk skämtar med varandra. Här känner alla varandra. I baren som ligger en halvtrappa upp så är det också drag. Trubaduren har fått igång publiken i allsång. Nere i danshallen dansas det för fullt. Klockan närmar sig 22.45 och trummisen aviserar om ett rockmedley innan paus. Det är när det är så här mycket folk på golvet och alla trivs som man inte tänker på vilket slit det är att vara dansbandsmusiker.

Dags för kvällens paus
Sista tonerna i rockmedleyt tonar ut och trummisen berättar att kvällens paus har kommit. Danshallen töms på folk och några kommer fram och vill redan nu köpa en cd. Orkestern sticker in huvudet i baren för att kolla in stämningen. Dom går vidare till logen där det väntas äkta dansbandsfika. Ostsmörgås med kaffe ur Folkets hus termosar med det egna emblemet på. Man talar om kvällen hittills. Man konstaterar att det flyter på bra och att man fortsätter i samma anda efter pausen. Efter fika, någon rök och toabesök är det så dags att inta scenen igen. Arrangören sticker in huvudet i logen och försäkrar sig om att kaffet och smörgåsarna smakade som dom skulle. Danshallen är nästan tom när dom kommer tillbaka. Det sitter några par och småpratar vid några bord som står placerade längs väggarna. Alla tar plats och pillar i hörsnäckor och hänger på sig instrumenten igen.

Kvällens sista dans
Trummisen räknar in till låten ”Om du bara kunde förstå mig”. En egen låt som finns med på senaste skivan. Folk börjar fylla upp dansgolvet igen. Efter första dansen efter paus försäkrar sig trummisen om att publiken har det bra och att kaffet smakat bra. Det är liksom standardformuleringen 1A. Det rullar på i samma tempo som innan paus. En del människor som hittills hållt sig i puben kommer ner för att checka läget och tar en dans eller två, innan dom återvänder. Efter ett otal smäktande ballader, försök att imitera elvis, bugglåtar och en instrumentallåt så är det dags att runda av denna enormt trevliga kväll. Klockans visar 00.50 och trummisen tackar för en trevlig kväll, och tillägger att dom gärna kommer dit igen för att spela igen eftersom det var en sån fantastik publik. Åter igen används standardformuläret. Efter kvällens två sista danser verkar det inte som publiken fått nog. Okej ni ska få en låt till säger trummisen: Bandet kör titelspåret från deras senaste cd och han tillägger att cd-skivan köpa från scenen för ”bara” 100 riksdaler. Kvällens sista dans

Publikvård
Sista tonerna ur kvällens sista dans har tonat ur. En del dröjer sig kvar för att köpa med sig skivan hem, eller bara snacka lite. Arrangören kommer in och säger hej då och ger ett hoppfullt beröm.Efter att alla i publiken gått hem så vilar ”bandet” med en mineralvatten innan jobbet åter igen tar vid. Men först går man till logen för att skifta om.

Dags att packa ner allt
Nu återstår det tuffa arbetet att efter en svettig och varm kväll plocka ner allting som dom så prydligt ställt upp och monterat ihop. Nu ska allt så tjusigt packas ner i sina lådor Tänk om man hade haft en roddare med sig tänker bandet. Vaktmästaren som är ensam kvar av personalen tittar för att se hur mycket prylar det finns att packa ihop.
Man skämtar lite under nerpackningen för att försöka lätta upp stämningen. Men konstigt nog skrattar ingen åt musikerskämten som man berättar för 512:e gången. Sladdar hit och sladdar dit. Man börjar diskutera morgondagens jobb. En eftermiddagsspelning i Ljungsbro Folkets Park med start klockan 17.00 Man snackar om bästa resvägen dit.

Allt inpackat
Det är mycket prylar som ska in i bussen. Eftersom det är klavkillen som gjort i ordning bussen så vet han precis hur instrumenten och alla lådor ska köras in för att få plats i bussen. Vaktmästaren tittar åter igen med en förhoppning att alla prylar är borta från danshallen. En kvart senare är alla grejor inpackade i bussen, och man kollar av en extra gång så man inte glömt något. Man tar ytterligare en rök innan man sätter sig i bussen och varmkör motorn.

Statoil och nattamaten
På väg ut från staden ser man en dygnet runt öppen mack och stannar till där för lite klassisk nattamat. Det blir Korv med mos och räksallad och en pucko. Efter att man avnjutit nattmaten går man in i bussen och samtalar lite innan man bestämmer sig för att sussa. Eftersom två av bandets fem medlemmar är utrustade med bussförarkort så blir det dessa två som turas om att föra bandet ner till Ljungsbro. Kl 12.30 dagen efter vaknar bandet upp i Motala. Man gör sina morgonritualer innan man åter igen avverkar dagens speljobb.