Jul, jul, strålande jul. Ja då var det julafton igen som så många gånger förr. Denna julafton var lite speciell eftersom det är första julen utan farmor som alltid varit hos oss så länge jag kan minnas. Men hon var med oss ändå. Hon stod där på bordet och kikade på oss från fotot.
Dagen började väldigt lugnt med lite grötfrukost och sen lite städning och finputs. Sedan blev det en sväng framför datorn för att kolla av om någon vänlig skäl önskat mig God Jul och ja det fanns en del.
Runt kl 14.30 var så maten klar och det var dags att sätta sig till bords och ta del av alla läckerheter som Mamma med viss assistans fixat till. Det var allt som brukar finnas på ett svenskt julbord.
Strax innan tre tog jag en liten paus i ätandet för att se årets julvärd Lisbeth Åkerman traditionsenligt tända ljuset och hålla ett litet tal. Hon fixade det galant. Jag kikade nyss på Aftonbladet och ”svenska folket” gav henne fem plus för hennes programlederi. Det är ju tradition att se det varej år trots att man kan replikerna utantill i stort sett. Efter detta följer så den härliga filmen ”Kan du vissla Johanna” Filmen handlar ju som bekant om Berra som är sju år och saknar som morfar, det vill säga någon som äter grisfötter, fiskar och trycker en slant i handen när man fyller år. Hans bästa kompis, Ulf, vet var man kan få tag på en; på ålderdomshemmet. Detta år personligen en mycket bra film tycker jag som tål att ses om och om och om igen.
Först när filmen är slut börjar så julklappsutdelningen. I år gick det förvånansvärt snabbt. Trots att jag tyckte det var mycket klappar som skulle delas ut. Kläder. musik och presentkort på diverse saker var det som landade i min hög. Det är minst lika roligt att ge som att få julklappar.
Det sköna med julafton är att ”bara” ta det lugnt och se på tv. Det är mycket traditioner. Som Karl-bertil Jonassons jul på tv. En härlig berättelse tycker jag. Underbart att se den varje år.
Kvällen avslutades med midnattsmässa i Österviks Kapell. Så himla fint med levande ljus och skönsång.
