Malung Malung Malung

16 jul

Två rätt är väl rätt uselt om ni frågar mig. Men nu var det ju så att jag skrev dom jag hoppades skulle vinna och inte dom jag trodde. Hade jag skrivit vilka som jag trodde skulle vinna en guldklav hade jag ju givetvis fått fler än två rätt. Och andra sidan sett så tyckte jag att årets upplaga av guldklaven 2009 var för trist och förutsägbar. Man visste ju på förhand nästan vilka som skulle få gå från galan med en glittrande guldklav. Så spänningsfaktorn var ju inte så våldsamt hög.

Men man får glädjas åt det som var i alla fall och framför allt att galan sändes i radion i alla fall. Man undrar ju när SVT eller något annat tv-bolag ska börja tv-sända den så som dom gör med alla andra galor av rang och kanske förnya sig på något sätt.
Man har ju nästan lärt sig lite hur galorna kommer att bli och hur det kommer fortlöpa. Årets gala som var 10-års jubileum var inget undantag.

Något som dom ska ha beröm för i är att dom gav programledaren Thomas Deutgen en bra sidekick som det så fint heter på radiospråk, Erika Sjöström från Drifters. Man undrar ju lite vem som kom på den smarta iden att i år till skillnad från förra året ha en person som känner till branchen och personerna som intervjuades.

Sista timmen var en mingeltimme som man undrar hur planerad den var. Men det är väl det som är charmen med direktsändning att det blir som det blir.

För att återgå till klavarna som delades ut så var det ju som sagt lite förutsägbart, inte så spännande som det hade kunnat bli. Ganska väntat så dominerade dansbandskampdeltagare vilket också var väntat.

Men detta är ju publikpriser och det sägs ju att publikens röst väger tyngst så det är bara att gratulera dom som vunnit folkets hjärtan.

Sen tror jag inte att musikaliteten sätts i centrum vid röstandet. Det handlar nog mer om vilken publik man har och ur så pass villiga dom är att rösta.
Men jag citerar vad en god vän sa till mig om nomineringen. ”Att bara vara en av tre är en seger i sig, och vinner jag inte så känns det ändå bra eftersom röstningspengarna går till välgörande ändamål.” Jag kan hålla med där och hade nog känt det på samma sätt. Vi har ju så enormt duktiga dansbandsmusiker i vårt land så att först vara påtänkt och sedan bli en av tre nomineringar hade känts som en seger, och hade man dessutom fått en guldklave hade det bara varit bonus. Är man nominerad ska man nog bara gå dit i förhoppningen att inte få någon klave, att ödmjukt inte förbereda eventuellt tacktal. Så hade jag gjort i alla fall.

Annars så är ju dansbandsveckan i Malung i full gång med massor med folk överallt och inte en kvadratmeters andningsyta. Ungefär så kan man kanske beskriva dom inledande dagarna i Malung.

Det är trevligt att en kommun med 5100 invånare ungefär har en av landets mest besökta festivaler. Det jag funderar på angående publiksiffrorna är om det är antalet unika besökare eller om man som besökare med veckopass räknas varje kväll.

I år man byggt ut ännu mera och gjort en femtedansbana där det var tänkt att enbart gammaldansarna och gammaldansorkestrarna skulle hålla till.
Nu blev det så att publiken inte fick nog av bara ett band där. På publikens begäran blixtbokade man in ytterligare sex dansband till dom 61 som man bokat in sedan tidigare.
De ”nya” banden som bokades in är; Sandins, Divine, Nordinz, Donnez, Bob Stevens och Callisto. Valet av orkestrar tycker jag är jättebra.
Kan man nu låta dansbanden på bana 5 få vara lite mer okända/halvokända band och även låta dom få chansen att få visa upp sig för dansarna. För jag vet många okända band vars dröm är att få spela på Malungs dansbandsvecka.

Jag vet föresten ett band som fick det som en total överraskning att få spela på bana 5. Ett band som hade sin premiär så sent som i februari i år och som satsar hårt framåt. Så ärade arrangörer av dansbandsveckan. Försök att hålla detta nu och boka in fler nya ”underdogs” till nästa år.

Man hoppas även att bana 5 är den banan som vår käre Thomas Deutgen häckar mest vid för att hitta nya band att banda och intervjua i sitt utmärkta program p4 dans.

Jag säger bara; Bort med enkelspårheten bland dansare, journalister och dansarrangörer. Man måste inse att dansbandssverige är berikat med fler band än Lasse Stefanz, Sten & Stanley och Thorleifs även om jag absolut inte har något emot dessa band. Själv är jag en sådan som mer än gärna tar chansen att åka ut på nya band som jag inte hört tidigare live.

Jag vill ge en eloge till alla arrangörer som vågar satsa på nya band och till radiostationer som spelar mindre kända band. Nu vet jag att det handlar i mångt och mycket om ekonomi, men tycker ändå man borde på en säsong i alla fall våga ge 2-3 ”nya band” chansen att få ”komma in”. Nu hamnade jag lite på ett sidospår men jag hoppas ni alla förstår andemeningen med det.

För att återgå till Malung så har man hittills på veckans inledande fyra dagar haft en publiksiffra på 21 981 personer, något som får ses på ett mycket bra betyg. På dansbandsveckans hemsida kan man följa publiksiffrorna.

Det är mycket intressant att hålla koll på dem och jämföra dem med förra årets siffror. Naturligtvis får vi hoppas på rekord i år med och att dom lyckas med att spränga 40 000 gränsen. Kanske blir det så med. Det återstår att se. Till sist vill jag bara säga, väl mött i dansens virvlar.

admin

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.